Här följer en förteckning på de olika författare som skrivit de tio avsnitt som antologin innehåller.

 

Hans Lorentz & Bosse Bergstedt. 

Interkulturalitet i historiska och nutida kontexter: från modern och postmodern pedagogik till vår tids nya utmaningar.

 

Andreas Bergh & Matilda Wiklund. Lärares antirasistiska arbete: möjligheter och utmaningar i skola och samhälle.

 

Kerstin von BrömssenRadikalnationalism, konspirationsteorier och kulturkrig: undervisningens utmaningar i dagens samhälle.

 

Johan Söderman. Den urbana ungdomsföreningen som estetisk bildningspraktik: föreningslärande och ungas möjligheter att utvecklas genom kultur i olika former.

 

Helen Avery. Modersmålsundervisningens bidrag till interkulturell skolutveckling: språksynens betydelse och modersmålslärarnas potentialer.

 

Johannes Lunneblad. Skilda världar, samma uppdrag:

förutsättningar för interkulturalitet och likvärdighet i förskolan.

 

Lotta Björkman. Normkritiska perspektiv i skolans arbete: förr att medvetandegöra monokulturella synsätt.

 

Pirjo Lahdenperä. Under ytan på interkulturell undervisning: socialpsykologiska teorier och aspekter om fördomar och etnocentrism.

 

Hans Lorentz. Interkulturalitet i svenska skolvärlden 2000-2020: om kunskapstyper och diskurser i skolvärlden.

 

Bosse Bergstedt. Att tänka med världen för att bli till med mångfald: hur naturkultur skapar nya upptäckter hos interkulturella fenomen. 

 

                     Interkulturella dimensioner

 

                          Pedagogik för interkulturellt lärande

 

År 2021 kom en ny bok och en ny antologi av redaktörena Hans Lorentz och Bosse Bergstedt. Förutom texter av redaktörerna själva är detta en antologi med bidrag av författare/forskare som Kerstin von Brömssen, Helen Avery, Johan Söderman, Lotta Björkman, Johannes Lunneblad, Andreas Bergh och Matilda Wiklund samt Pirjo Lahdenperä. 

 

Svensk pedagogisk forskning har under ett flertal år utvecklat interkulturella perspektiv, såväl metodiskt som teoretiskt. Den har visat hur viktigt det är att våra skolor i dagens mångkulturella samhälle blir inriktade på att främja interkulturellt lärande.

 

I den här boken presenteras aktuell forskning och bidragen visar bland annat att skillnaderna i barns och ungas uppväxtvillkor har ökat i Sverige. Att diskriminering och rasism är återkommande problem och att modersmålsundervisning år 2021 fortfarande är starkt marginaliserad i våra skolor. Samt att ställningen av interkulturalitet i skolvärlden år 2020 inte är densamma som flera pedagogiska forskare av interkulturellt pedagogiskt arbete vill tro att den är. 

 

Men boken visar samtidigt på möjligheter som finns för att stärka skolors och föreningars interkulturella arbete. Hur lärare kan arbeta med svåra och kontroversiella texter i undervisningen. Hur ungdomsförenimngar med estetisk bildningspraktik kan bidra till interkulturellt engagemang.  Boken diskuterar hur nya teoretiska inriktningar som normkritiskt perspektiv och posthumanism kan bidra till att skapa ett eftersträvansvärt pedagogiskt klimat.

Att både lärarutbildning och skola ska kunna ges teoretiska redskap för att kunna hantera läroplanens målsättning och förverkliga dessa i pedagogisk praktik.

 

Boken är avsedd som kurslitteratur vid lärarutbildningen och vid andra pedagogiska utbildningar på universitet och högskola. Boken vänder sig till lärare, pedagoger, skolledare samt till kuratorer, psykologer och socionomer samt till alla som är intresserade av barn, ungdomar och mångkultur.

 

 

Mer info om boken finns på förlagets hemsida. se:  

https://www.studentlitteratur.se/kurslitteratur/lararutbildning-och-pedagogik/etik-och-mangfald/interkulturella-dimensioner---i-mangkulturella-larandemiljoer/#show

 

Här finns en recension av boken skriven av en av BTJ's  lektörer. se:

recension från sambindingslista nr 2022:7

 

 

 

________________________________________________________________               

 

Varför gör folk som de gör? Här nere ser ni en bild på folk på ett tågstation i Sydasien år 2020.