Interkulturell pedagogisk kompetens: integration i dagens skola, tredje och utökade upplaga 2023, behandlar bland annat frågan om den kompetensen kan bidra till ökad integration i dagens mångkulturella skola.

 

Interkulturell pedagogisk kompetens bidrar i skolans värld till att skolan blir en central plats för positiva mångkulturella möten. Länge har många, både inom och utanför skolvärlden, framhållit vikten av interkulturell kompetens. Ute i samhället och och särskilt i näringslivet har detta uppfattats som något så självklart, att det kanske därför nästan har glömts bort i skolans värld.   

 

För att interkulturell kompetens ska kunna fungera praktiskt i skolans värld, så borde den vara utformat så att den också är pedagogiskt förankrad. Detta förklarar bokens titel som talar om en interkulturell pedagogisk kompetens. Med kompetens menas ett begrepp som vill vara ett riktmärke för det praktiska arbetet där kompetens blir synonymt med begreppet förmåga.   

 

                             Tre kompetenser i samverkan

Interkulturell pedagogisk kompetens består av tre olika kompetenser som tillsammans fungerar bäst genom samverkan. De tre olika kompetenser är kommunikativ kompetens, social kompetens samt medborgerlig kompetens. Varje kompetens för sig förutsätter alltid en samspels- och integrations process nödvändigt för varje läroprocess för att kunna uppfattas som en egen kompetens. En kompetensbeskrivning som är pedagogiskt förankrad, handlar oftast om kommunikation och förståelse. Kompetenser är således av intresse för pedagoger och lärare, eftersom de i sin profession arbetar med kommunikation, förståelse och förförståelse.

 

Kommunikativ kompetens står för kunskap om och erfarenhet av olika mänskliga möten där kommunikation har stått i centrum. Den kompetensen uppnås inte enbart genom att kunna tala olika språk. Här gäller det att lära sig hur kommunikation med andra kommer till stånd, ser ut och artar sig i olika situationer. Det innebär också en förståelse av vad som skiljer sig åt i olika kommunikations-strukturer mellan olika kulturer. Den kompetensen har stor betydelse när vi analyserar hur språk som social företeelse påverkar vår kunskapsutveckling. Kommunikativ kompetens  står här mycket för en interkulturell kommunikativ kompetens. 

 

Social kompetens uppnås dels genom det traditionella sättet att vi skaffar oss en förmåga att hantera relationer mellan oss själva, med andra och med samhället. Den kompetensen uppnås också genom att vi skaffar oss förståelse om hur det postmoderna samhället har påverkat och påverkar fenomen som identitet, etnicitet, nationalitet, språk och synen på kunskap och lärande. En del av den sociala kompetensen innefattar alltid en medvetenhet om hur psykologiska faktorer som uppväxt, miljö och relationer i barndomen har påverkat oss som individer. En annan del handlar om hur det sociokulturella perspektivet på individens lärande och utveckling gestaltar sig. Innehållet i det som idag definieras som social kompetens är resultat av både sociologisk och psykologisk postmodern forskning.

 

Medborgerlig kompetens står för kunskap, förståelse och insikt om nödvändig- heten av begreppen demokrati, rättvisa, jämställdhet mellan könen samt våra medborgerliga rättigheter och skyldigheter. Kortfattat kan den kompetensen beskrivas som ett regelverk om hur vi på ett demokratiskt sätt ska kunna leva tillsammans i vårt mångkulturella och postmoderna samhället. Innehållet i vad som skapar medborgerlig kompetens i Sverige måste hållas levande och innebär att frågan om samhällets värdegrund och demokrati ständigt måste kunna diskuteras och ifrågasättas. Det är en förutsättning för att vi ska kunna ha en gemensam värdegrund som upplevs som nödvändigt och relevant för både majoriteten och minoriteter av hela befolklningen.