interfuturum.se

Folkbildning som begrepp och företeelse har funnits länge i Sverige. På grund av detta finns det av historiska skäl olika sätt att förhålla sig till folkbildning idag.

Men det har dock alltid talats om folkbildning som en del av landets vuxenutbildning. Vi kan datera folkbildning tillbaka till år 1833. Därför kan folkbildning betraktas som något från förr och något ålderdomligt och därför ointresssant för dagens ungdomar över 18. Men trots att vi kan tänka på det viset, så finns det i dag också många ungdomar under 30 som de senaste årtionden har börjat upptäcka folkbildning som just en ny och alternativ utbildningsform.   

En gammal och samtidigt ny och annorlunda skolform

År 2017 svararde Bergslagens folkhögskola (I den lilla orten Norberg) själv på sin hemsida på frågan Vad är en folkhögskola idag?, på följande sättet. "Vi är en annorlunda skolform som tror på att förena teori och praktik och låta olika människor, kulturer, livsvillkor och intresseinriktningar möta varandra. Allt det där blir tillsammans folkhögskolan - du är med och skapar din egen utbildning!".

Folkhögskolan och folkbildning har genom tiden alltid varit en utbildningsform som av olika personer har upplevts på olika sätt. Dels har många erfarit folkbildning som ett sätt att skaffa sig grundläggande praktiska kunskaper i "allmän medborgerlig bildning" som matematik, ekonomi, mötesteknik, föreningskunskap eller praktisk bokföring.

Medan många andra kan påstå att folkbildning för dem har inneburit en fri och skapande konstnärlig verksamhet, med tillfälle att läsa sig måleri, keramik eller en kurs i franska eller matlagning. Både utbildning i praktiskt och rationellt och förnuftigt handlande samt utbildning i estetiskt och emotionellt skapande tillhör svensk folkbildning även idag.

Folkbildningspedagogik

Att svensk folkbildning av idag med folkhögskolor och studieförbund för det mesta kan framstå som något unikt och annorlunda beror på det som kallas för folkbildnings-pedagogik. En folkhögskollärare eller en cirkelledare hos ett studieförbund kan pedagogiskt arbeta med undervisning och lärande på ett helt annat sätt än det som är "det normala" hos en lärare i en vanlig ungdomsskola.

På en folkhögskola idag är personalens pedagogiska arbete också annorlunda, mycket beroende på att idag follhögskolorna befolkas av vuxna/ungdomar kommande från alla länder, alla kulturer och talar en mängd olika språk. Detta krävs lärare som förstår att folkbildningspedagogik innebär mycket socialpedagogiskt arbete som lämnar utrymme till tankar, känslor, förståelse och kunskap som kan uppfattas idag som annorlunda än som det såg ut en gång i tiden när skillnaden mellan den vanliga skolutbildningen och folkbildning inte var så stor.      

De tre böckerna till vänster  

Svensk folkbildning - en introduktion: hur det var förr och vad det kan betyda idag. (tredje uppl. 2021, 147 sidor). Boken vill delvis vara en historiebeskrivning av svensk folkbildning på 1800-, 1900-talet och 2000-talet. Den vill också bidra med kunskap som kan lyfta fram folkbildningens kraft att förändra och förbättra livssituationenen för många mäniskor i dagens Sverige.                                                  Mer information om kapitlen och innehåll av den här boken finns att läsa här. 

Recensioner om boken finns att läsa här.

Vill du köpa något exemplar av den här boken?, klicka då här på folkbildningsbok.

Att fånga folkbildning i dagens mångkulturella Sverige.(2010). Är en liten bok utgiven av Studiefrämjandet MittSkåne. Beskriver bl.a. om hur en cirkelledare tänker och arbetar interkulturellt när hon ska undervisa och hjälpa vuxna medmänniskor att lära sig i Sverige upptäcka både samhället och kroppen. Allt detta som del i olika folkhälsoprojekt. Mer om innehållet av den här boken finns att läsa här.

Mångkulturell folkbildning: pedagogiska utmaningar i ett postmodernt samhälle. (2006). Boken är en rapport från ett forskningsprojekt från Lunds universitet 2003-2005. Projektet undersökte om svensk folkbildning av idag kan utvecklas till en folkbildning som kan ha landets hela befolkning som målgrupp för sin verksamhet. Vad krävs för pedagogiska förändringar och reformer, både till innehåll, form och benämning för att åstadkomma en sådan omställning? Mer information om innehållet i boken finns att läsa här.