Interkulturalitet

Här följer några förklaring av ord och begrepp som ofta används inom inter-kulturellt pedagogiskt arbete och det är ord och begrepp som ofta återfinns när vi använder oss av begreppet interkulturalitet, dvs i samband med elevers lärande i mångkulturella lärandemiljöer.

 

Kultur

Inom pedagogiken har begreppet kultur ofta en social betydelse. Också används begreppet kultur ibland som man gjorde för hundra år sedan, dvs. som lika med begreppet bildning och förklaras då som odling av själen. Idag används begreppet kultur inom pedagogiken mest i sin socialantropologiska betydelse, dvs kultur beskriver sättet som vi lever i och umgås med varandra. Ett visst kulturellt beteende är ofta resultat av socialt överförda levnads- och beteendemönster och därmed sammanhörande bruk, seder och vanor som kan vara baserade på både kön, klass, religion eller social miljö. Eftersom vi människor är sociala varelser, finns flera olika kulturer i våra samhällen i världen.

 

Monokultur

Ordet mono (=en) är motsats till ordet stereo som ofta står för att t.ex. musik kan komma ur högtalare på mer än ett sätt. Samma sak gäller för mänsklig kultur i ett samhalle. Skulle det enbart finnas en enda kultur i våra samhällen, då skulle det i teori kunna beskrivas som en monokultur. I dag är det närmast omöjligt för en kultur att isolera sig från omvärlden. Alla blir vi på något sätt påverkade av omgivningen och av den kultur som finns i andra samhällen i världen. Idag kan vi därför inte längre tala om att det skulle existera en enda social monokultur hos en del av befolkningen i hela världen.

 

Mångkulturell  

Rent språkligt kan vi förklara att ordet mångkulturell är ett adjektiv som beskriver ett substantiv, t.ex. i uttrycket ett mångkulturellt samhälle. Ett samhälle kan beskrivas som mångkulturellt när samhället är befolkat av personer från flera kulturer. Samhället i Sverige beskrivs som mångkulturellt på grund av att nästan 20 procent av befolkningen i landet har en bakgrund från andra kulturer än den svenska och kommer från mer än 200 länder, enligt Statistiska Centralbyrån (SCB). Sverige kan därför beskrivas som ett mångkulturellt samhälle. Mångkulturellt står för en beskrivning av en situation, dvs. en objektiv beskrivning av ett tillstånd.

Personer på bilden högst upp till vänster kan också sägas komma från olika kulturer. Men helt säkert är detta inte. Idag kan vi inte längre, som för femtio år sedan, beteckna eller gruppera olika personer på grund av utseende, hår- eller hudfärg. Och framför allt inte på grund av land eller kultur olika personer kommer ifrån.

 

Interkulturell

Ett möte mellan två individer från olika kulturer och som pratar med varandra i t.ex. skolan skapar ett interkulturellt möte. Hur ser ett sådant möte ut? Hur upplevs ett sådant möte?  Hur beskrivs det? Ordet interkulturell står här för beskrivningen av hur olika personer interagerar med varandra. Interkulturell står, till skillnad från mångkulturell, för interaktion. Medan mångkulturell beskriver ett tillstånd, så beskrivs interkulturell en handling, en rörelse. Vi kan skriva om en mångkulturell utbildning, men inte om en interkulturel skola.

 

Interkulturalitet

Interkulturalitet är benämningen på processen som berör innehållet i kultur-möten. Interkulturalitet sätter kvalitativa och värdemässiga perspektiv på kommunikation i kulturella möten. Hur pass bra lycklas t.ex. skolans personal  med att använda de daliga identitetsbejakande interaktionerna med elever? Hur pass lyhörda är alla i skolan? Interkulturalitet handlar i skolan ofta om frågor som berör ömsesidig respekt, tolerans, jämställdhet och demokrastiska värderingar, dvs. de etiska värden som måste diskuteras i skolans värld. Det handlar ytterst om hur väl vi lyckas att kommunicera med individer som har en annan kulturell, etnisk, språklig eller religiös bakgrund.

 

Interkulturellt pedagogiskt arbete   

Det kan också kallas för lärarens pedagogiska arbete med mångfald i praktiken. Här gäller det att arbeta efter tanken att vi alla inte behöver vara lika, vi får vara olika. Olikheten ska dock inte diskrimineras. Att arbeta på detta vis bidrar till ökad integration och minskad främlingskap. I praktiken betyder detta att kulturell mångfald bejakas. Flerspråkiga och mångkulturella, och även enspråkiga elever ska inte diskrimineras. Altt detta ställer krav på skolans samtliga personal för vi måste urskilja och motverka olikheter som förlöjligas samt diskutera stereotyper, fördomar, rasistiskt beteende, sexism, kränkande behandling, diskriminering, m.m.  

Mångkulturalism versus mångkulturellt samhälle 

Begreppet mångkulturalism har inte någon entydig och påtaglig förklaring. Flera använder begreppet som om det tillhör gruppen ismer som t.ex. kapitalism, liberalism och socialism, vilka för många har stått för något som inneburit en politisk och ekonomisk doktrin. I flera decennier har många journalister, politiker och andra "experter" skrivit och talat om mångkulturalism som en form av politisk, ekonomisk och kulturell lära. Men inom t.ex. EU finns inte någon uttalad eller formulerad politisk ideologi bakom begreppet mångkulturalism. Inom olika länder har detta begrepp olika betydelser och innehåll. Däremot är det belagt att alla länder inom EU har en befolkning som är mångkulturell och att varje land inom EU är ett mångkulturellt samhälle.

Det är därför viktigt för pedagoger att inte sätta likhetstecken mellan mång-kulturellt samhälle och det politiskt laddade ordet mångkulturalism. Detta ord betyder ingenting om det inte fylls med olika politiska eller ekonomiska innehåll. Pedagoger och lärare brukar i sitt dagliga arbete ofta vara helt ointressade av politiska teorier eller teser, eftersom dessa inte styr deller bestämmer innehållet i en interkulturell pedagogisk praktik.       

       

.

gallery/bm-mon~1
gallery/1354516_balder-460-220
gallery/images
gallery/globen
gallery/jorden2
gallery/images (1)
gallery/sothebys_zhang_xiaogang