Globalisering

 

            Vår mångkulturella och globala värld

Hur upplever vi vår mångkulturella och globala värld på 2010-talet? Svaret på den frågan avgör mycket hur vi som individ uppfattar dagens samhälle  och hur vi tolkar dagens globalisering i vår tid. Eftersom vi sedan länge lärt oss att tänka i dualistiska och antingen/eller perspektiv, så blir tolkningen ofta präglat av ett antingen positivt eller negativt sätt. 

Men att kunna leva i dagens mångkulturella och globala värld är inte något som vi gör per automatik, t.ex. genom våra egna naturliga eller inneboende tillgånger reflektioner eller tankar. Nej, det är i stället något som vi alla måste lära oss. Att lära sig leva i vår värld av idag kräver kunskap och förståelse, bland annat om varför världen ser ut som den gör och varför det kan vara så svårt och ansträngande att leva i en värld av fred och samförstånd.

En sak som inte kan förnekas idag är att världen blivit mer global. Med detta menas att länderna inte längre kan isoleras från varandra. Vi har istället mer än någonsin blivit beroende av varandra och detta har inneburit många samarbeten, relationer, bilaterala avtal, och mellanmänskliga möten, men också flera och nya konflikter. Vår globala värld har resulterat i begreppet globalisering. Vad står begreppet för idag? Ibland kan vi läsa att globalisering har bidragit till att "västerländska värderingar" och västerländska värden och sanningar har börjat försvinna.Eller så kan vi läsa att globalisering har inneburit att västvärlden försöker "västernisera" resten av världen. Det mest vanliga är dock att vi kan konstatera att globalisering i första hand handlar om ekonomi och makten över ekonomi.

Den ekonomiska globaliseringen

Särskilt för oss inom EU blev det med det s.k. Maastrichtfördraget tydligt att från och med 1993 blev globalisering lika med ekonomisk globalisering. Inom EU försvann landsgränserna för finansvärlden och de stora multinationella företagen, de kunde nu arbeta som om hela EU var ett land. Detta bidrog till att nationalstaten som en avskild enhet, med egen logik och egen politik och ekonomi försvann. Att medborgare i varje land skulle garantera samma trygghet, arbete och social välfärd försvann också. Nu förändrades hela konstruktionen varpå nationalstaten hade byggts och organiserats. Resultatet av detta har blvit större ekonomiska klyftor mellan olika grupper i samhället. Den globaliserade ekonomin bidrog till att undergräva de nationella ekonomiernas och national-staternas grundvalar. Utvecklingen bidrog till att kontroll över den nationella politiken försvann, medan samma nationalstat trots allt fick ansvara för dess sociala följder, som arbetslös, migration och ökad fattigdom för vissa grupper av invånare. Resultatet blev det som nu existerar inom hela EU, dvs.problem med ökad arbetslöshet, ökad ekonomisk otrygghet för vissa grupper samt en okontrollerad flyktingström från Afrika som poltikerna ännu inte har lyckats lösa.

Den kulturella globaliseringen

Konsekvensen av den ekonomiska globaliseringen blev en kulturell globali-sering. Genom att olika länder tvingats samarbete inom den globala ekonomin, blev det alltmer nödvändigt att bryta sig genom landets etnocentriskas kultur-barriärer. Den kulturella globaliseringen innebär dock inte att världen blvit mer kulturellt homogen. Tvärtom har globalisering av olika kulturer inneburit en ökad kunskap och medvetenhet om hur pass mycket den tidigare uppfattningen om västvärldens kulturer som universella, varit betingad av etnocentriska och egna kulturella perspektiv. Globaliseringen har bidragit till att minska uppfattningen om att världen kulturellt sett är homogen. Kulturell globalisering har också bidragit till en intensifiering av ömsesidga beroende förhållanden av olika invånare tvärs över nationsgränser. Olika människor och deras kulturer i olika länder har idag bidragit till större ömsesidig förståelse och ökat samarbete i stället för ett tiidgare liv avgränsat av nationella, etniska och artificiella gränser.

      Informationens globalisering

För att kunna sprida det globala perspektivet, men också för att kunna hävda det lokala inom det globala, behövdes en globalisering av informationens spridning. Genom telekommunikation, satellit-tv och internet gäller idag inte längre statens kontroll över radio och tv, som innebär att statens tidigare makt  över vad medborgare fick se och lyssnade på försvann.Trots detta försöker flera länder (t.ex. Ryssland, Iran, Kina eller Turkiet) att göra allt för att begränsa pressfriheten eller förbjuda dagens sociala medeier på internet. Men idag tar vi alla för givet att när något våldsamt händer, som t.ex. jordbävning, bombdåd eller stora förändringar i politiska skeenden i olika länder i världen, så förväntar vi oss att få rapporter direkt på TV och internet, oberoende av var det händer. Livet och händelser på jorden har, tack vare informationens globalisdering, förflyttats till vårt eget vardagsrum eller vår egen mobil.      

    Den ekologiska globaliseringen

Förstöring av vår miljö har också globaliserats, eftersom gifter i luft och vatten på vår jord inte tar hänsyn till olika nationsgränser. Vi kan således också tala om en ekologisk globalisering. Några exempel på globala miljöförstöringar är oljeutsläpp vid t.ex. Mexikanska golfen eller utanför Alaskas kust. I alla världens hav sker idag oljeutsläpp från oljetankfartyg. Ekologisk globalisering har främst uppmärksammats genom kärnkraftsolyckor i Ukraine och Japan. Havet utanför Japans kust förgiftas sedan mars 2011 genom högradioaktivt utsläpp från kärnkrafsverk i Fukushima.

Ökning av jordens befolkning påverkar också den ekologiska globaliseringen. Enligt FN (Förenta nationerna) ökar jordens befolkning mest i Asien. Ekonomisk tillväxt och miljö- och luftöroreningar har också ökat mest i Asien. Den växande medelklassen där kan numera äga och köra bil på asfalterade motorvägar, men i en hälsovådlig miljö och med en luft som inte går att andas i. I flera asiatiska storstäder som Shanghai, Manilla eller Calcutta har luftföroreningarna blivit så omfattande att det har blivit skadligt att bo där. Dessa städer släpper numera ut så stora mängder växthusgaser att det blvit ohälsosamt för befolklningen att leva i. I en stad som Beijing, med cirka 20 miljoner invånare, är luften genom den ekonomiska utvecklingen i Kina, ibland så förorenad att det enligt gällande tillåtande värdegränser är farlig för hälsan att leva i.

Samtidigt har det visats att världens länder ännu inte riktigt vill eller vet hur vi  ska ansvara för och motverka jordens miljöförstöring och globala uppvärming. Ledande poltiker från hela världen har inte lyckats komma överens om hur växthuseffekten och jordens globala uppvärming som best ska hejdas ( i t.ex. Köpenhamn 2009 och Doha 2012.) I Paris 2015 godkändes dock ett nytt globalt klimatavtal, där man lyckades bli ense om att den globala uppvärmningen ska begränsas till "klart under" två grader, och att ansträngningar ska göras för att nå 1,5 grader. Men däremot fanns inga beslut om konkreta uppgifter om i vilken takt utsläppen ska minska, när det ska ske eller hur det ska gå till. Och hur detta ekonomiskt skulle gå till.  

Paris 2015 blev ett gemensamt beslut om att den globala uppvärmningen av jorden måste minskas, men inte hur det skulle ske och hur detta skulle finansieras. Fast det beslutades också, att från år 2020 ska årligen hundra miljarder dollar överföras från utvecklade länder till underutvecklade länder. Nästa världsmöte om klimatet på jorden ska ske år 2018.Och Parisavtalet ska träda i kraft år 2020.

 

 

gallery/jorden2
gallery/havet
gallery/havet
gallery/havet -2-
gallery/203224h1024 (2)
gallery/tåg i indien
gallery/kina