Interkulturalitet

Här följer några förklaringar av ord och begrepp som ofta används inom interkulturellt pedagogiskt arbete i samband med elevers lärande i mångkulturella lärandemiljöer.

                                          KULTUR

Inom pedagogiken har begreppet kultur ofta en social betydelse. Där används begreppet kultur ibland också som man gjorde för 100 år sedan, dvs. som lika med begreppet bildning och förklaras som odling av själen. Idag används begreppet kultur inom pedagogiken mest i sin socialantropologiska betydelse, dvs. kultur är det sättet som vi lever i och umgås med varandra. Ett visst kulturellt beteende är ofta resultat av socialt överförda levnads- och beteendemönster och därmed sammanhörande bruk, seder och vanor som kan vara baserade på både kön, klass, religion eller social miljö.

                                      MONOKULTUR   

Ordet mono (=en) är motsats till ordet stereo som ofta står för att t.ex. musik kan komma ur högtalare på mer än ett sätt. Samma sak gäller för mänsklig kultur i ett samhälle, skulle det enbart finnas en enda kultur i ett samhälle, då skulle det i teori kunna beskrivas som en monokultur. Idag är det närmast omöjligt för ett samhälle i världen att isolera sig från omvärlden. Alla blir på något sätt påverkade av omgivningen och av den kultur som finns i andra samhällen i världen. Idag kan vi därför inte längre tala om att det skulle existera en enda social monokultur hos en del av befolkningen i världen.

                                     MÅNGKULTURELL

Rent språkligt kan vi förklara att ordet mångkulturell är ett adjektiv som beskriver ett substantiv, t.ex. i uttrycket ett mångkulturellt samhälle. Samhället i Sverige beskrivs som mångkulturellt på grund av att mer än 20 procent av invånare i landet har en bakgrund i olika kulturer och kommer från mer än 200 olika länder, enligt Statistiska Centralbyrån (SCB). Sverige kan därför beskrivas som ett mångkulturellt samhälle. Mångkulturellt står för en beskrivning av en situation, dvs. en objektiv beskrivning av ett tillstånd.

Personer på bilden högst upp till vänster kan också sägas komma från olika kulturer. Men helt säkert är detta inte. Idag kan vi inte längre, som för femtio år sedan, beteckna eller gruppera olika personer på grund av utseende, hår-eller hudfärg. Och framför allt inte på grund av land eller kultur olika personer kommer ifrån.

                                      INTERKULTURELL

Ett möte mellan två individer från olika kulturer och som kommunicerar med varandra i t.ex. skolan skapar ett interkulturellt möte. Hur ser ett sådant möte ut? Hur upplevs ett sådant möte? Hur beskrivs det? Ordet interkulturell står här för beskrivningen av hur olika personer interagerar med varandra. Interkulturell står, till skillnad från mångkulturell, för interaktion. Medan mångkulturell beskriver ett tillstånd, så beskrivs interkulturell en handling, en rörelse.  Vill du läsa mer om ett interkulturellt perspektiv? Läs mer här. Det är kapitel 3 ur min bok Interkulturell pedagogisk kompetens.  

                                   INTERKULTURALITET

Interkulturalitet är benämningen på processen som berör innehållet i kulturmöten. Interkulturalitet sätter kvalitativa och värdemässiga perspektiv på kommunikation i kulturella möten. Hur pass bra lyckas t.ex. skolans personal med att använda de dagliga identitetsbejakande interaktionerna med elever? Hur pass lyhorda är alla i skolan? Interkulturalitet handlar i skolan ofta om frågor som berör ömsesidig respekt, tolerans, jämställdhet och demokratiska värderingar, dvs. de etiska värden som diskuteras i skolans värld. Det handlar ytterst om hur väl vi lyckas att kommunicera med individer som har en annan kulturell, etnisk, språklig eller religiös bakgrund.  

                  INTERKULTURELLT PEDAGOGISKT ARBETE 

Kan kallas pedagogiskt arbete som arbetar med mångfald i praktiken. Där gäller att arbeta efter tanken att vi alla inte behöver vara lika, men olikheten ska inte heller diskrimineras. Att arbeta på detta vis bidrar till ökad integration och minskad främlingskap. I praktiken betyder detta att kulturell mångfald bejakas. Flerspråkiga och mångkulturella, men även enspråkiga elever, ska inte diskrimineras. Allt detta ställer krav på skolans personal: Vi måste urskilja och bemöta olikheter samt diskutera stereotyper, fördomar, rasistiskt beteende, sexism, kränkande behandling, diskriminering, m.m.  

      MÅNGKULTURALISM VERSUS MÅNGKULTURELLT SAMHÄLLE

Begreppet mångkulturalism tillhör gruppen av ismer som t.ex. kapitalism, liberalism och socialism, vilka för många har stått för något som inneburit en politisk och ekonomisk doktrin. I flera decennier har många journalister, politiker och andra "experter" skrivit och talat om mångkulturalism som en form av politisk, ekonomisk och kulturell lära. Men inom EU finns inte någon uttalad eller formulerad politisk ideologi bakom begreppet mångkulturalism. Inom olika länder har detta begrepp olika betydelser och innehåll. Däremot är det belagt att alla länder inom EU har en befolkning som är mångkulturell och att varje land inom EU är ett mångkulturellt samhälle.

Det är därför viktigt för pedagoger att inte sätta likhetstecken mellan mångkulturellt samhälle och det politiskt laddade ordet mångkulturalism. Detta ord betyder ingenting om det inte fylls med olika politiska eller ekonomiska innehåll. Pedagoger och lärare brukar i sitt vardagliga arbete ofta vara helt ointresserade av politiska teorier eller politiska teser, eftersom dessa inte styr eller bestämmer innehållet i en interkulturell pedagogisk praktik.